Missade jag något i Bränd himmel?

Hmm… Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag är besviken eller lite glad efter att ha läst Bränd himmel av Gilly MacMillan. Jag vet nämligen inte riktigt vad som hände… Kanske har jag läst för många deckare och thrillers med en stor twist på slutet och jag väntade mig det i Bränd himmel också, men är osäker på om jag fick någon. Jag anar något – men jag vet inte om det är min hjärna som försöker läsa in twister eller om Macmillan bara inte skriver mig på näsan. Min teori om en twist hittar ni längst ner i inlägget.

Ett barn försvinner under en skogspromenad tillsammans med den nyskilda, ensamma modern Rachel och hunden Skittles (som sonen fått av fadern innan han lämnade familjen för en ny kvinna – vilken idiotpresent!). Rachel hamnar i (full förståelig) panik. Gör bort sig under presskonferens. Utsätts för mediedrev och kommentatorsfältshat. Rachel blir symbol för en ”dålig mamma” eftersom hon lät sin son springa ensam i förväg när han kom bort. Den ansvarige polisen, Clemo, sköter utredningen och river upp sår i de enda nära familjerelationerna Rachel har kvar.

Jag tycker om hur kvinno- och mammarollen diskuteras i Bränd himmel. Rachel blir som sagt den dåliga mamman. Flera andra kvinnor, och deras relation till barn tar upp. Rachels syster Nicky, deras gemensamma mamma och moster. Vännen Laura som gjort abort. Den underbara läraren Miss May… De kvinnliga poliserna. Jag tycker det finns en intressant diskussion här, samhällets syn på kvinnor, mammor – det som visar upp och det som ligger dolt. Vad gör någon till en bra eller dålig mamma? Kommentatorsfälten och medierna blir pöbeln i boken, som eldar upp varann och men snabbt kan byta åsikt och glömma bort allt man tidigare sagt.

Men sen förstår jag inte avsnitten med Clemo, psykologprotokollen. Vad missade jag där? Clemo är för mig en otroligt tråkig karaktär som skulle behöva lite semester. Känner nu, i skrivande stund, att jag behöver läsa om inledningen, där han slår näven genom en vägg. Synd att jag lämnat tillbaka boken till biblioteket…

NU KOMMER SPOLIER (min syn på upplösningen):

Ni andra som läst – uppfattade ni också det som att något skavde i upplösningen? Vad tänkte ni om både skolfrökens och Bens tystnad? Tänkte ni som jag att det var en ”uppgjord” kidnappning som gått fel? Alltså att den psykiskt instabila Miss May som vill ha barn planerade kidnappningen tillsammans med Ben som var olycklig med sina skilda föräldrar, och deprimerade mamma? Ben kanske såg den trygga och vårdande Miss May som någon han hellre ville vara med och efter att ha kläckt ur sig ett ”jag vill inte gå hem” någon gång föddes planen om att Ben skulle kunna bli Miss Mays son? För att planen skulle lyckas måste Ben hållas gömd i Mays källarrum en period (sex månader – ett år) innan Miss May sa upp sig från jobbet och flyttade, med Ben, till avskild plats och ”började om”. Men något gick fel redan under första veckan. Ben ångrade sig, trivdes inte i källarrummet, ville ha sin snutte etc. Såg att hunden blev skadad. Blev rädd. Började gnälla. Ville hem. Men då var det redan för sent för Miss May… Ja, detta är den teori eller twist som min sjuka hjärna spunnit ihop. Eller var det någon annan som också funderade i dessa banor???

Och kan någon förklara varför Miss May bytte kläder på Ben vid kidnappningen? Jag förstår bara inte anledningen.

Läs mer om boken och köp den på t.ex. Adlibris, Bokus, Förlaget.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s