Funderingar kring Middagsmörker

9789172997868Okej, så jag har läst Middagsmörker av Charlotte Cederlund. Den handlar om Áili som efter att hon tragiskt blivit föräldralös tvingas flytta från Skåne för att bo hos släktingar i sapmi, långt i norr. Mystiska saker händer, magin gnistrar ikapp med norrskenet när Áili kommer till sameby där hennes mamma växte upp. Bit för bit får hon reda på information om samiska kultur och religion. Det är en helt okej, spännande historia som jag tror passar de som gillar Engelfors-trilogin, men det jag tänkte mest på när jag läste boken var appropriering. – Och jag vet inte riktigt vad jag ska tycka eller tänka om det. Jag läser en del bokbloggar från USA,  bland annat teen library toolbox från SLJ (school library journal) (Och vad jag skulle uppskatta en svensk motsvarighet! Japp, jag pratar med dig Svensk biblioteksförening!). I ett nyligt inlägg där skrev en bibliotekarie om hennes ängslan inför recensioner om böcker där författaren kunde ha approprierat inslag från andra kulturer och etniciteter. Kunde hon uttala sig om boken tog upp t.ex. en funktionsnedsatts vardag på ett bra sätt om hon inte själv hade en funktionsnedsättning? Vem är hon att veta och uttala sig?  Om författaren som skrivit boken inte heller hade en funktionsnedsättning, vilken rätt har han att tolka det i en bok? Lite ängsligt tycker kanske ni? Och ja, jag håller väl med, men det fick mig att tänka lite. J.K Rowling fick stark kritik efter att hon skrivit om USAs magiska historia och dragit in en myt från Navajofolket. Rowling gjorde precis som hon tidigare har gjort – knöt in historiska myter och företeelser som representationer från  trollkarlsvärlden, men nu tog folk illa upp. De tyckte inte att hon hade rätt att ”kidnappa” den myten.

Och detta återkom till mig när jag läste Charlotte Cederlunds Middagsmörker. Áili är ju egentligen som vilken svensk som helst, helt ovetandes om samernas historia och traditioner. Genom hennes upplevelser i boken får vi som läsare också lära oss, vilket jag tycker är jättebra och välbehövligt. Cederlund tar också upp den svåra och brännheta frågan om vem som är same. Men sen tas det också upp samisk mytologi och religion. Det trummas på sametrumman, jojkas och Áili reser in i andevärlden. Och någonstans där börjar det jag läst i SLJ och Rowlingdebatten att knacka på hos mig i hjärnan. Jag ställer mig frågan ”är det här okej?” och kan faktiskt inte riktigt svara. För jag vet inte vad jag tycker (har jag rätt att tycka bu eller bä?). Jag tänker att självklart måste jag få försöka sätta mig in i någon annans situation – hur ska vi annars kunna förstå varandra? Och det finns en massa bra böcker och filmer som har skrivits av någon som är utomstående den kulturen och andras upplevelser som har gjort fantastisk research och kulturen rättvisa. Och dessa verk hjälper andra att förstå, så de är viktiga! Men, hade Charlotte Cederlund varit same själv hade jag känt mig oerhört mer bekväm med den här boken, jag kan inte förneka det.

Ja, det var några av mina tankar. Vad tänker ni? Läs också inlägget från Eli läser och skriver som också tar upp Middagsmörker.

Läs mer om boken eller köp den på Adlibris, Bokus, Förlaget

Annonser
  • Okategoriserade

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s