Belinda Bauer har skrivit en av årets bästa thrillers

 

25705825

När jag läser Belinda Bauers The Beautiful Dead sitter jag med hjärtklappning bara efter ett par sidor. Vilken mardrömslik inledning! Boken handlar om tv-journalisten Eve som får kämpa för att hålla sig relevant när hon nu närmar sig 30 (!!!) och snart inte anses vacker nog för att vara på tv. Hennes jobb är att rapportera om brott, ofta grova våldsbrott, och hon känner egentligen inte att hon har den rätta karaktären eller kynnet för det, utan mår ganska dåligt av det hon måste rapportera. Så många är toalettsitsarna hon har kräkts i att hon kan räkna upp tillverkare av porslinstoaletter. Samtidigt är privatlivet också en kamp då hennes egen pappa blir sämre och sämre och glider allt längre in i demensens dimmor. Eve har flyttat hem igen till sin pappa, och omvårdnaden om honom tar det mesta av hennes energi och pengar då hon måste betala en ”barnvakt” som kan vakta honom när hon inte är hemma. Tiden räcker inte till varken för att köpa julklappar, ha ett kärleksliv eller skotta bort snön från trottoaren. Mycket oro alltså.

Parallellt med att läsa om Eve får vi också läsa från en mördares perspektiv och ibland hans offers (som i inledningen) och polisens perspektiv. Jag brukar inte tycka om att läsa ur just mördares perspektiv och särskilt inte när de är helt psycho, som den här mördaren. Och jag ska vara ärlig med att säga att inte heller denne mördare är någon favorit. Men mördaren tar kontakt med Eve och detta utvecklas till ett sjukt förhållande där Eve egentligen inte vill ha med mördaren att göra, samtidigt som hon vill vara först med alla scoop. Och här blir det väldigt intressant tycker jag. Dels att läsa om Eves ambivalens och moraliska dubier, men jag tänker också på deckarförfattare, som t.ex. Belinda Bauer, i stort. Jag tänker att det finns en likhet mellan journalisten som rapporterar om mord och blod, som lever på andras olycka och visar upp den (även om det här inte är typiskt för svensk journalistik) och deckarförfattaren som i bok efter bok hittar på hemskhet efter hemskhet som en slags underhållning. Läs stycket nedan, där Eve talar med mördaren i telefon:

Her mind bubbled and spat like panicky soup. What was he saying? That he’d killed Layla Martin? And Kevin Barr? And the girl at the station?

”You’re lying”, she said with a shaking voice. “You’re a liar”

“You know that’s not true, Eve. We’re in the same line of work, you and I. I need people to die in order to live – and so do you. We’re the same. We want the same things.”

“Don’t you dare tell me we’re the same!” Her voice shook, but her stammer was gone. “I’m not the same as you! You’re a fucking murderer!”

“I have good reason to do what I do” he said mildly, as if to a child. “you’re only in it for the money.”

Eve’s self-righteous anger caught in her throat.

“Be honest, Eve” he went on. “We both crave death. And an audience”

Here was a yawning silence where she almost denied it.

But she couldn’t.

Because it was true. […]

 

Eve saw it now for the first time. Her whole career was built on the bones of the dead and the tears of the bereaved. Had she encouraged this? Had she enabled him? Had she followed his lead?

Or had he followed hers? […]

“I give you the art” he said, as if he’d read her mind. “And you put on the exhibition.”

Jag läste den här boken samtidigt som jag funderade mycket på varför vi (jag) tycker så mycket om att läsa deckare. Varför vi (jag) ser det som lätt underhållning för semestern I hängmattan att läsa en bok där människor hittas döda, lemlästade och våldtagna. Brotten beskrivs ofta i detalj ur antingen offer eller mördares perspektiv. Egentligen är det ju fruktansvärt, varför vill vi läsa om detta? Och hur är det som författare att skriva den här typen av böcker? På något sätt tyckte jag att Bauer gav en kommentar till det i The Beautiful Dead. Och jag vet att jag kanske läser int för mycket i texten nu, men jag föreställer mig nästan dialogen ovan som en dialog mellan Bauer och hennes inre ondska (som vi alla har). Det är intressant. Kanske säger det också något om mig som läsare?

På topplistan över 2016 års mest sålda böcker för vuxna i Sverige var 11 av 20 böcker deckare eller thrillers, och ungefär så har det sett ut under hela 2000-talet. Missförstå mig inte, jag läser ju själv mängder av thrillers och måste ju därför få ut något av det själv. Spänningen (som jag kan uppskatta eftersom jag själv lever ett så tryggt liv), katt- och råttaleken med  författaren om jag kan lista ut deckargåtan innan hen väljer att avslöja den och det avkopplande i att jag vet ungefär vad jag får. Ändå är det ett extra nöje att läsa välskrivna thrillers som ger mig något mer än mord, blod och lösningar. Som de av Belinda Bauer. Det här är en riktigt bra bok!

Läs mer om boken och köp den på engelska med titeln The Beautiful Dead på Adlibris, Bokus, Författarens hemsida

Läs mer om boken och köp den på svenska med titeln De vackra döda på Adlibris, Bokus, Förlaget

Annonser

En reaktion till “Belinda Bauer har skrivit en av årets bästa thrillers

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s