Kategori: musik

Älska eller hata?

Tiden är inne, melodifestivalen är här. Vissa blir glada, andra blir sura. Om man är en motståndare till melodifestivalen älskar man att prata om hur illa man tycker om den. ”Man kan inte tävla i musik, det är inte min typ av musik, och det är så många deltävlingar varför inte bara en bla bla bla bla bla…” Speciellt gillar de att orera om melloavskyn för sådana som mig, som gillar melodifestivalen.  Hallå, tror du på allvar att det handlar om att tävla i musik? Tror du att JAG lyssnar på schlager i vanliga fall? Möjligen lyssnar jag på Kicki Danielsson, men hallå… tror du man ser på det för att musiken är bra har du missuppfattat, ja så är det. Vill du bara se på finalen, i stället för alla deltävlingar, please do. Fast jo, jag kan förstå irritationen. Tidningar, TV och internet svämmar över av melodifestival. Klart man blir trött.

Så vad är grejen? Hanna Fahl skriver att melodifestivalen är Sveriges svar på Super Bowl, och jag gillar den tanken. Grejen är showen, dramatiken, all galenskap! För mig är melodifestivalen uppladdningen inför den riktiga galenskapskaramellen, Eurovision song contest. Var annars kan man se en gigantisk aprikoskärna, en guldmedaljör i konståkning på 4 kvadratmeter is, fiolhober eller min favorit; grekisk robotdans. Var annars finner blandningen av störtlöjligt och blodigt allvar? Var annars finns den arenan om inte melodifestivalen eller Eurovision song contest finns? Ni som sågar har ju egentligen fattat grejen, det handlar om att de (artisterna) försöker imponera på dig men du sitter bara och skrattar åt dem. Men oroa dig inte, de får sin revanch när de spelas non stop på Rix FM tills nästa melodifestival.  Nu blev kanske det här ett försvarstal till melodifestivalen, men ja, jag gillar’t!

Hanna Fahl, som jag nämnde tidigare, slutade ju på P3 populär för några veckor sen, till min stora sorg. Desto gladare blev jag när jag igår upptäckte hennes nya uppdrag på nya jobbet, att blogga om melodifestivalen åt DN. Bloggen har inte funnits så länge, men den är fan bra! Precis rätt attityd (blandning av störtlöjligt och blodigt allvar), den är rolig och alldeles lagom. Underbart sällskap i veckorna framöver helt enkelt. Kan det var den ”riktige” Danny som svarat på ett inlägg? Spännande spännande. Lär bloggen här: http://www.dn.se/blogg/melodifestivalen2011/

Här kommer min grekiska robotdans. Kan ni haters inte se charmen och humorn i det här är ni fan torra:

Dansa fastän…

Ni har väl sett nya videon med Säkert!? Det är till låten ”Dansa fastän” från nya skivan Facit som Säkert! och bandet dansar längs gatorna nere på Öst på stan här i Umeå och avslutar framför Galleri Verkligheten. Underbar låt, jag vill också dansa, precis sådär, med händerna viftandes i en blandning av lufttrummor och karateslag.

För mig har de sista textraderna fått en speciell innebörd nu i november (som har gått förbi så fort!). Jag skriver min uppsats och all ångest, stress och press mynnar ut i mantrat ”allt kommer gå bra”. När Dansa fastän spelas på p3 blundar jag vid de där sista textraderna och sjunger med ”om ett år eller två kommer det här va över”… Då har jag kanske ett annat liv. Med jobb och semester och en jack russel. Konstigt att svenssonlivet blev det man längtade till som vuxen ändå. Mitt tonårsjag skulle ha varit besviken.