Kategori: odling

Tomatsorter 2017

Nu är det äntligen dags att sätta de första tomatfröna! För att kunna planera sådden gjorde jag en inventering av mina tomatfrön. Kände mig lite galen när det visade sig att jag hade många, många sorter. Hur jag ska klara av att få plats med åtminstone en planta av varje sort blir lite av en utmaning, men jag tror jag måste utöka min frilandsodling… Blir alldeles pirrig när jag tänker på sommaren och alla tomater. Jag kommer odla många nya sorter (att odla tomater är ett missbruk) men såklart också några favoriter sen förr. Ursprungligen kommer mina fröer oftast från Tomatklubben (se länk i högerkolumnen), men också från Sesam, kollegor, Runåbergs osv. Nu tar jag egna fröer från tomaterna jag odlar och jag delar gärna med mig. Om du blir nyfiken på att odla några av tomaterna jag listar, skicka ett mejl till attlevaloppan (alfakrull) gmail.com och hör dig för om jag har några fröer kvar. I så fall får du skicka ett frankerat kuvert till mig som jag skickar tillbaka till dig. Vill du se bilder på tomaterna? Testa att kolla på de norska tomatbloggarna LilleTomat eller Tomatprat. Länkarna till dem hittar du i högerkolumnen. Nedan kommer listan på tomater jag odlar i år. Jag tar även med de sorter jag väljer bort!

Återkommande sorter:

Gelbe Dattelwein – Ger massor av små, päronformade, gula cocktailtomater. Underbart goda.

I-3 – Tidig röd tomat, ett mellanting mellan bifftomat och “vanlig” tomat.

Ida Gold – En av tomatsorterna från Idaho University. Busktomat som ger många orangegula tomater. Pålitlig producent även en kall sommar. Bra på friland.

Whippersnapper – Superproduktiv busktomat som ger många lite sura, rosa cocktailtomater.

Marmande – Lättodlad bifftomat som sällan spricker. Vinner dock ingen smaktävling.

Brandywine – Röd bifftomat med få kärnor. God, men spricker lätt. Odla gärna med underbevattning via droppslang för att förhindra sprickor.

Sweetie – Röd cocktailtomat, god och produktiv.

Moneymaker – Röd tomat, bra på friland

Japanese Treufele Black – Rödsvart tomat med säregen, fantastisk, mild smak. Fungerar bra även på friland. Lite konstig form.

Zolotoye Petuchok – Gul, avlång tomat med spets. En riktig snygging! När den är perfekt mogen smakar tomaten lite honung. Produktiv och rolig att ha i växthuset..

Black sweet cherry – Brun körsbärstomat, mycket god.

Snowberry – Ljusgul körsbärstomat med fantastisk smak! Tidig och högproducerande.

Sandpoint – En av tomatsorterna från Idaho University. Busktomat som ger många röda tomater med gröna strimmor på axlarna. Produktiv även i kallt klimat. Spricker sällan. Bra på friland.

Sweet 100 – Röd, söt cocktailtomat. Hybrid?

Sub arctic plenty – Min tidigaste tomat. Växer bra både på friland och i kruka. I början av säsongen får den runda tomater med spets, men senare på säsongen är de runda utan spets. Någon annan som sett detta? Vad kan det bero på?

Röd utebifftomat – odlades 2016 på friland i zon V. Det blev superstora tomater på en väldigt liten planta. Inga sprickor (!!! pga. friland?)

Eytan brun – En av mina favoriter från 2016. Brun cocktailtomat med gröna strimmor. Osedvanligt tjockt skal (spricker inte), FANTASTISK smak. Från min kollega Eytan.

 

Sorter jag slutar odla:

English breakfast – Otroligt produktiv men tyvärr är de många tomaterna smakmässigt som vanliga köpetomater och med mjöligt fruktkött. Spricker lätt. Nej tack.

Slivovidnyi Polysatyi – Fantastisk busktomat om man bara ser till själva plantan. Ska vara mycket tidig enligt Truedsson men jag får knappt en tomat på mina plantor. Röda plommontomater med gula strimmor och mjöligt fruktkött. En busktomat man behöver tjuva för att det ska bli något. Efter flera försök ger jag upp!

 

Nya sorter:

Anna German

Cherny Mavr

Chocolate cherry

Floridity Röd

Green grape

Long keeping cherry

Outdoor girl

Yantarnyi

Costoluto Genovese

Feuerwerk

Siberian Giant

Principe Borghese

Den godaste

Ryskt oxhjärta
De nya sorterna ser jag mycket fram emot att testa! Vilka tomater odlar du i år? Blir det några gamla favoriter eller nya sorter?

Annonser

Rocoto manzano

Man förstår ju varför de här chilifrukterna jämförs med äpplen (manzano=äpple). Så stora! Två olika sorter, de gula (rocoto canario) blev lite mindre, antagligen för att de kommer från en övervintra planta.

Rocotopeppar heter på latin capsicum pubescens,  och som namnet antyder är plantan mycket riktigt lite hårig. Den korsar sig inte med andra capsicum-arter så odlar du bara en sort rocoto men flera andra chilis som jalapeño,  finns det ingen risk för korsningar och hybrider. Plantan får vackra, lila blommor.

Vill du odla rocoto, sätt frön tidigt, för skörd sensommar redan i december/tidiga januari. Jag har fått mina frön från jalapeno.nu (rocoto canario) och Åke Truedssons tomatklubben (de röda).

Bondbönan blommar igen 23 oktober!

Jag skördade en del av min vitlök i början av juli för att kunna ta med den till sommarstugan under semestern. I den tomma odlingskragen satte jag i stället bondbönor som glatt växte men kanske misskötte lite eftersom sommaren var torr och jag inte är mycket för att vattna. I slutet av augusti skördade jag i alla fall de bönor som jag fått. Då bönor och ärtor binder kväve tog jag inte bort hela plantan utan klippte av bönstjälkarna i jordnivå för att de små kvävebubblorna på rötterna skulle stanna i jorden. Sen grävde jag om kragen, la i en hink bokashi och funderade på att odla något mer i lådan men det blev inte så på grund av brist på ork. Men snart började det ändå spira i lådan. Bondbönor tittade upp, igen! Jag vet inte om det var rötterna till de gamla plantorna som skör nya skott? Eller har några bönor ramlat från de gamla plantorna och grott? Vet inte vad som är mest troligt, men det vore ju fantastiskt om man kan få flera skördar på samma planta. Jag lät de växa i alla fall, de är ju trots allt kvävefixerande och jag är nyfiken. Nu blommar de nya skotten, men eftersom det är 23 oktober tror jag inte på några bönor till jul… Men bondbönor är ju tuffa, de har redan klarat flera frostnätter, så vi får se vad som händer!

Sorten är Sairaala, en finsk bondböna jag fått från nordgen (Nordiska genbanken). 

Favoritläsning

Ni har väl inte missat att odlingsgurun Lena Israelsson blivit med blogg? Jag brukar på skämt säga att min hobby är sorter, men det finns en grund av sanning i detta skämt. Att läsa om olika grönsakssorter är högsta nöje för mig och det händer ofta att jag drar fram frökataloger från Sesam eller tomatklubben och glor ögonen ur mig på alla dessa sorter. Timmar spenderas framför frösidor, tradera och tomatbloggar Det som fick mig riktigt hooked på Lena Israelsson var boken Gourmetträdgården som jag också kan dra fram när jag är sugen på sortporr. Nu har Lena på sin nya blogg, odla.eu, publicerat ett inlägg om vilka nya sorter hon tyckte fungerade bra 2016 och jag bänkar mig för favoritläsning. Ett tips till er andra som har sorter som hobby, för det måste väl finnas fler? 

Vi får se om jag orkar skriva ihop ett eget inlägg med mina favoriter från i år…

Potatisodlandet 2015 – godaste potatisen är…

2015 blev (är) ett märkligt odlingsår. Det var kallt, allt var sent men nu så här i skördetider kan jag konstatera att det ändå gått ganska bra med mycket. Jag har odlat på två ställen, hemma i stan på balkongen och i sommarstugan. För sommarstugeodlingen har det varit ett ganska bra år p.g.a. regnet. Även om vi inte varit där hela tiden är det inget som torkat bort. I sandjorden uppe vid sommarstugan odlar vi alldeles för mycket potatis i ett alldeles för litet potatisland. Dessutom odlar vi lite potatis i jordsäckar (alá fem för 100) som blir klar lite tidigare än den i landet. I år odlade jag fyra sorter; Cherie, Minerva, Rocket och Asparges.

Från vänster: Minerva, Rocket, Sparrispotatis och Cherie
Från vänster: Minerva, Rocket, Sparrispotatis och Cherie

Vi satte all potatis i jorden under kristihimmelsfärdshelgen och började skörda jordsäckarna i mitten av juli för att sen ta planta efter planta i landet. Redan förra året hade jag en del bladmögel i potatislandet och i år fick jag blasta av nästan all Cherie redan i juli. Av de sorterna jag odlade i år klarade sig Cherie och Rocket klart sämst medan Minerva klarade sig bäst. Tyvärr medför sommarstugeodlingen att jag inte alltid är där och därför fick bladmöglet härja fritt under sensommaren. När det i helgen var dags för slutskörd fanns ingen blast kvar. Riktigt illa alltså och nu vet jag inte om jag vågar odla potatis i landet nästa år. Kanske provar jag att spruta med fräkenvatten, som det ryktas ska förebygga bladmögel. Kanske försöker jag att utöka landet så att plantorna inte behöver stå så tätt, kanske täckodlar jag inte nästa år. Men trots att all blast var borta fanns det gott om potatis i landet. Minerva gav störst potatisar (kanske för att den fick ha mest blast), men smakmässigt var den nog den tristaste sorten. Rödskaliga Cherie var vackrast men Asparges, eller sparrispotatis är min smakfavorit. Det är enligt mig, den allra godaste potatissorten. Smörig, fyllig, underbar… Vilken är din favoritpotatis? Tipsa mig gärna i en kommentar!

Nu en fråga till alla odlingsexperter: Som jag förstått tar man bort den blast som drabbas av bladmögel dels för att den inte ska sprida sig och dels för att bladmöglet inte ska gå ner i potatisen och orsaka brunröta. Men hur ser brunrötan ut? Är det brunröta jag fått på en del av mina potatisar? (se bild nedan) Bruna prickar som sitter utanpå skalet men går att skrapa bort med nageln. Jag har försökt bildgoogla brunröta, men har inte riktigt fått klarhet i hur det ser ut. Mest prickar har jag fått på just Cherie och Rocket, som också drabbades värst av bladmöglet. Någon som vet om det är brunröta? Uppdatering: Jag tror nu att det är skorv? Tack Blomstertorget i Linköping, där jag köpte mitt utsäde, för den bakteriesjukdomen till mitt trädgårdsland!

Är de små prickarna brunröta?
Är de små prickarna brunröta? Eller skorv?